Om barn - Profetens uttalanden

En sammanställning av profettraditioner (ahadîth) ur Det bestående godas texter och material.

Profeten - över honom vare Guds frid och välsignelser sade:

Han är inte en av oss som inte är snäll mot våra barn, eller som inte respekterar våra äldre… [Abû Dâwûd, At-Tirmidhi] 

Den som har en dotter och som inte begraver henne levande,* inte förolämpar henne och som inte favoriserar sin son framför henne, kommer Gud att låta stiga in i paradiset. [Ahmad]

Den som tar hand om två flickor tills de når vuxen ålder, han och jag kommer att vara så här (och han förde fingrarna samman) på domedagen! [Muslim, Ahmad]

En beduin kom till profeten - över honom vare frid - och sade: "Ni pussar era gossebarn! Vi pussar dem inte!" Profeten - över honom vare frid - svarade:
Jag kan inte lägga [tillbaks] nåd i ditt hjärta efter att Gud har tagit bort det.
[Abbrev. Bukhârî 1994:954, nr 2013]

*

I de två samlingarna med profettraditioner, Sahîh Muslim och Sahîh Bukhârî kan man läsa om hur profeten - över honom vare frid - brukade förrätta bön samtidigt som han höll sitt barnbarn Umâmah, dotter till profetens dotter Zaynab i famnen. Då han gick ner för att lägga pannan i marken i den delen av bönen som kallas sujud satte han ner henne och då han reste sig upp lyfte han upp henne igen. Enligt en annan berättelse ledde profeten de församlingen i kvällsbönen på samma sätt med dotterdottern i famnen.

Liknande händelser berättas det om när profeten ledde kvällsbönen med en av sina kusinbarn. Under bönens sujud-del blev han kvar en lång stund i den positionen. Någon av de som bad bakom profeten tittade upp och fick se hur barnet klättrade på profetens rygg. Efter bönen tillfrågades profeten - må Guds frid och välsignelser vara över honom - av människorna:

Oh Guds budbärare, under din bön då du fallit ned i sujud tog det så lång tid så att vi trodde att någonting hade hänt, eller att du kanske mottog en uppenbarelse.
Han - över honom vare frid - svarade:
Ingenting hände, men min son red på min rygg och jag ville inte jäkta honom förrän han var nöjd. [Sahîh Al-Nasâ'i]

*

Barn är som paradisets doft
[al-Bayhâqi]

*

* En syftning på den förislamiska sed som gick ut på att man begravde nyfödda flickebarn levande för att på så vis rädda sin "heder". Denna sedvana går igen inom "hederskulturen" men den förbjöds av Islam och profeten Muhammed - över honom vare frid - fördömde den. Läs mer om detta i artikeln om Hedersmord - en verklig del av Islam? i "Nyfiken-sektionen".

HEM • NYFIKEN • GRUNDER • TEOLOGI > IMÂN

www.detgoda.se © 2007